Under hösten har sänkt matmoms seglat upp som en av de mest omdebatterade politiska frågorna i Sverige. När matpriserna fortsatt att stiga och många hushåll pressas av högre levnadskostnader, har regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna – föreslagit att sänka matmomsen från dagens 12 procent till 6 procent. Detta ska enligt planen gälla mellan april 2026 och slutet av 2027.
Bakgrunden till förslaget är enkel: hushållen behöver stöd när priserna i butiken rusar. Genom att sänka momsen hoppas regeringen att butikernas priser också ska gå ner – och på så sätt ge svenska konsumenter märkbara lättnader varje månad. Det är ett av de största och mest konkreta förslagen i årets budget, och har fått stor uppmärksamhet både i nyhetsmedier som SVT och Omni samt av experter inom både ekonomi och handel.
Vad innebär sänkt matmoms i praktiken?
Matmomsen, alltså den moms som läggs på livsmedel, har länge legat på 12 procent. Med förslaget sänks den till 6 procent under en begränsad period. Syftet är förstås att du som konsument ska se lägre priser i matbutiken – och i teorin innebär det en direkt prissänkning på matvaror med ungefär fem procent.
Men hur stor blir effekten i verkligheten? Enligt regeringens beräkningar kan en vanlig barnfamilj spara cirka 6 500 kronor per år, tack vare den lägre momsen. Bankekonomer och analytiker menar också att prisnivåerna på sikt kan sjunka med mellan fem och sju procent, förutsatt att butikskedjorna låter hela sänkningen slå igenom.
Några experter, bland annat på SEB, har dock pekat på att effekten kan bli mindre, om handeln väljer att behålla en del av mellanskillnaden som vinst eller höjer priserna på annat vis före eller efter momssänkningen.
Ekonomiska effekter för hushåll
Hur påverkar detta dig som konsument – och vilka effekter får det för lån och krediter?
- Mer pengar över varje månad: Om matkostnaderna minskar får många hushåll lite extra utrymme i sin ekonomi. Det kan göra det lättare att klara oväntade utgifter eller att betala av på krediter snabbare.
- Störst effekt för barnfamiljer och låginkomsttagare: Eftersom mat utgör en större andel av hushållsbudgeten för dem med lägre inkomster, blir effekten proportionellt störst där – även om höginkomsttagare sparar mest i kronor räknat.
- Lägre inflation kan påverka räntor: Om matpriserna sjunker kan inflationen dämpas något, vilket kan få effekter på räntebanan och därmed påverka både bolåneräntor och kreditkortsräntor framöver.
Kritiska röster och risker
Det finns också kritiska röster kring förslaget. Statens kostnad beräknas bli över 35 miljarder kronor under perioden, vilket gör det till en av de dyraste satsningarna i budgeten. Flera forskare och ekonomer har påpekat att ett sådant generellt stöd är ineffektivt – särskilt när det finns risk att en del av sänkningen aldrig når fram till slutkunden, utan fastnar hos butikskedjor och leverantörer.
Det finns också en risk att vissa matvarukedjor justerar sina priser i samband med reformen, till exempel genom att “smyghöja” priserna strax innan momssänkningen eller inte sänka med hela det väntade beloppet. Därför vill regeringen tillsätta en särskild matpriskommission som ska granska och följa upp prissättningen, för att säkerställa att konsumenterna verkligen får ta del av hela momsreduktionen.
Sänkt matmoms och din kredit – vad händer nu?
För dig som har lån eller kreditkort kan en sänkt matmoms få flera konkreta effekter. Här är några saker att tänka på:
1. Större marginal i vardagen
Om matutgifterna sjunker innebär det att du får mer pengar kvar i plånboken varje månad. Dessa kan du använda för att:
- Öka dina amorteringar på befintliga lån och därmed minska räntekostnaderna över tid.
- Betala av kreditkortsskulder snabbare, vilket är extra viktigt om du har hög ränta.
- Buffertspara – skapa en ekonomisk trygghet inför framtiden.
2. Risk för ökad konsumtion
Samtidigt finns det en risk att hushåll som får lite extra över varje månad lockas till högre konsumtion, till exempel genom att handla mer på kredit eller använda kreditkort oftare. Om man inte planerar sin ekonomi kan detta snabbt urholka vinsten av den sänkta matmomsen – eller till och med leda till nya skulder.
3. Påverkan på kreditvärdighet
Om du använder den extra marginalen till att sänka dina skulder kan det på sikt förbättra din kreditvärdighet och ge dig bättre lånevillkor. Om du däremot låter ökad konsumtion ta över riskerar du motsatsen.
4. Ränteutveckling och lån
En dämpad inflation, till följd av sänkta matpriser, kan påverka Riksbankens räntepolitik och göra att räntor på såväl bolån som konsumentkrediter inte behöver höjas lika mycket eller snabbt. Det är dock långt ifrån säkert – räntan påverkas av fler faktorer än bara matpriserna, men det är en komponent som nu diskuteras av både banker och experter.
Viktigt att tänka på
- Om du har lån med rörlig ränta kan det vara läge att se över din ekonomi och planera för eventuella räntesänkningar.
- Överväg att använda besparingar från lägre matkostnader till att betala ner skulder med hög ränta – till exempel kreditkortsskulder eller dyra blancolån.
- Var vaksam på butikernas prissättning när momssänkningen träder i kraft – jämför priser och var kritisk om du märker att priserna inte sänks som utlovat.
Sammanfattning – mer än bara billigare mat
Sänkt matmoms är en reform som kan ge märkbar effekt i hushållsekonomin, men hur stor skillnaden blir beror på flera faktorer – bland annat hur butikerna agerar och hur du som konsument väljer att använda de extra pengarna. För dig som har lån eller kreditkort är detta ett gyllene tillfälle att stärka din privatekonomi, minska räntekostnader och skapa tryggare marginaler inför framtiden.
Vill du få fler tips om hur du kan använda dina nya besparingar på bästa sätt, eller jämföra olika lån och kreditkort? På vår sajt hittar du guider, tips och smarta verktyg som hjälper dig ta kontroll över din ekonomi.